Skip to content
burnout

Arbetsgivare överskattar sina välmåendesatsningar.

Admin | 24.08.2026

    Åtta av tio arbetsgivare är övertygade om att de stödjer sina medarbetares välmående tillräckligt. Frågar man medarbetarna själva sjunker den siffran rejält. Gapet är ett av de tydligaste fynden i Den stora studien om personalförmåner 2026 (GEBS26).

    Ett konsekvent gap i uppfattning.

    I studien fick både anställda och arbetsgivare svara på samma påstående: "Min arbetsgivare stödjer mitt övergripande välmående" respektive "Vår organisation stödjer medarbetarnas övergripande välmående."

      • Snitt, Sverige: 63 % av de anställda instämmer, mot 81 % av arbetsgivarna – ett gap på 18 procentenheter.
      • Privat sektor: 66 % mot 85 % – gapet är här som störst, 19 procentenheter. Privata arbetsgivare är alltså extra självsäkra i sin egen bild av hur väl de stödjer medarbetarna.
      • Offentlig sektor: 62 % mot 71 % – ett något mindre gap, 9 procentenheter.

    Det finns dock skäl att se ljust på utvecklingen. Andelen anställda som instämmer i att arbetsgivaren stödjer deras övergripande välmående har ökat sedan studien startade 2023: från 48 procent 2023 till dagens 63 procent. En trolig delförklaring är att arbetsgivare faktiskt har flyttat upp frågan på agendan. I studiens kartläggning av HR:s viktigaste strategiska prioriteringar de kommande tre åren rankas "stödja medarbetarnas välmående och förebygga utbrändhet" som den tredje viktigaste – 15 procent anger det som sin högsta prioritet, efter att attrahera och behålla talanger (23 %) och kompetensutveckling (19 %). Så frågan är inte om arbetsgivare bryr sig. Frågan är om det märks.

    Utbrändhet – där gapet syns tydligast.

    Zoomar man in på utbrändhet blir gapet ännu tydligare. På frågan om arbetsgivaren tillhandahåller tillräckligt stöd för att förebygga utbrändhet (till exempel resurser för psykisk hälsa och stresshantering) överskattar svenska arbetsgivare sitt eget stöd med ett gap på 20 procentenheter mellan anställdas och arbetsgivarnas svar

    Och konsekvensen syns svart på vitt: var fjärde anställd uppger att deras arbetsbelastning inte är hållbar på lång sikt.

    Vad är det egentligen som hindrar välmående?

    Här blir bilden mer konkret. När anställda tillfrågas om det största hindret för att må bra på jobbet är svaret tydligt: hög arbetsbelastning och stress. När arbetsgivare tillfrågas om det största hindret för att förbättra medarbetarnas välmående, svarar de istället: begränsad budget.

    En begränsad budget är sällan en abstrakt siffra i ett kalkylark. Nej, den blir konkret genom färre kollegor, tightare bemanning och uppgifter som inte hinner fördelas om. Det är precis den arbetsbelastningen medarbetarna sedan bär. Samma resursbegränsning, sedd från arbetsgivarens sida som ett hinder för investeringar, och från medarbetarens sida som ett tryck i vardagen.

    En del av lösningen: förmåner som faktiskt möter behovet.

    Förmåner är inte hela svaret på arbetsbelastning, men de gör verklig skillnad. 45 procent av anställda uppger att personalförmåner minskar risken för utbrändhet, till exempel genom att hjälpa dem upprätthålla en sund balans mellan arbete och fritid. Och hela 70 procent uppger att förmåner påverkar deras övergripande välmående positivt.

    Frågan är då vilka förmåner som faktiskt gör skillnad. Där är svaret tydligt: när anställda själva får önska vad arbetsgivaren ska satsa mer på inom välmående, hamnar ett höjt friskvårdsbidrag att spendera på valfri aktivitet högst upp på listan – före till exempel flexibla arbetstider och teamaktiviteter.

    Affärsnyttan av att satsa på välmående.

    Det finns ett tydligt affärsargument också. 65 procent av arbetstagarna säger att de skulle vara mer benägna att engagera sig i sitt arbete om arbetsgivaren prioriterade att investera i deras välmående snarare än att bara höja lönen – en siffra som ökat väsentligt sedan studiens första år 2023, då den låg på 52 procent. Effekten är ännu starkare bland yngre generationer: 69 procent av både Gen Z och Millennials instämmer, jämfört med 60 procent bland äldre generationer.

    Det är, kort sagt, en investering som betalar tillbaka sig i engagemang – särskilt om ni vill behålla och engagera er yngre arbetskraft.

    Rätt förmåner gör verklig skillnad.

    Den stora studien om personalförmåner 2026 visar att gapet mellan arbetsgivares intention och medarbetares upplevelse är verkligt och mätbart – men också att utvecklingen går åt rätt håll när rätt saker prioriteras. Med över 50 000 arbetsgivare i Europa och mer än en miljon användare i Sverige vet Epassi hur man bygger förmånslösningar som medarbetare faktiskt känner till, förstår och nyttjar i vardagen.

    Vill ni ta reda på om era satsningar faktiskt når fram till medarbetarna?

    Boka en kostnadsfri demo med Epassi, så går vi igenom hur ni kan koppla ihop era förmåner med det som faktiskt driver välmående hos era medarbetare.