Dansa dig starkare – alla hälsofördelar med dans.

Att få in regelbunden träning och aktivitet i livet handlar mycket om att hitta en motionsform som verkligen passar en själv och känns kul. Ju roligare och mer spännande man tycker att det är, desto troligare är det att det blir en livslång vana. Medan somliga hittar sin glädje och mening på gymmet, i fotbollslaget eller i löpspåret vill andra hellre skratta och ta ut svängarna lite. Tillhör du dem som inte blivit helt såld på de traditionella träningsformerna? Då kanske dans är något för dig. Motionsdans stöds av friskvårdsbidraget och att dansa har fler hälsoeffekter än du tror. Gillar man att dansa är det faktiskt ett av de roligaste sätten att hålla sig i form på. Så här dansar du dig frisk, glad och stark.

Välmående för kroppen och knoppen.

Ibland kan man undra om dans verkligen är fysisk träning när de som dansar ler stort, skrattar högt och har kul tillsammans. Faktum är att dans är en krävande aktivitet där man behöver ha god kondition och koordination. Att dansa handlar definitivt om att jobba hårt med kroppen, men dans är även glädje, rytm, fart, fläkt och gemenskap; de som dansar tänker inte på hur tufft det är rent fysiskt eftersom de har så roligt när de svänger runt. När det kommer till hälsoeffekterna har dansen en stor positiv inverkan både på kroppen och sinnet. 

• Dans är mycket bra för hjärthälsan. Precis som med all annan fysisk aktivitet stärker dans hjärtat och förbättrar cirkulationen och därmed minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar betydligt. Dans är dessutom en perfekt motionsform för de som redan har hjärtproblem. Enligt en italiensk studie förbättrade personer med hjärtsvikt sin hjärthälsa i högre grad när de dansade jämfört med de som cyklade, red eller promenerade. Studien visade även att de som dansade fick bättre andning och livskvalitet. 

• Som fysisk aktivitet hjälper dansen även till att hålla blodtrycket och blodsockret på en jämn nivå. Att röra på sig regelbundet minskar även risken för sjukdomar som diabetes och cancer. 

• Dans är aerob träning och ökar andningskapaciteten på samma sätt som cykling och jogging. 

• Dans ger dig mer energi. Enligt en studie publicerad i The Scholarly Publishing and Academic Resources Coalition kan ett danspass varje vecka ge utövarna bättre prestationsförmåga och högre energinivåer. 

• Dans förbättrar din flexibilitet, balans och uthållighet. När man dansar använder man alla sina muskelgrupper och det krävs stor rörlighet för att hänga med i svängarna. Som fysisk träning ger dansen även ökad uthållighet så att kroppen orkar mer i vardagen. Eftersom dans innebär snabba rörelser, god hållning och kroppskännedom tränas också balansen. Något som även kommer till nytta senare i livet – enligt en studie i Journal of Aging and Physical Activity minskar risken för att falla när man blir äldre om man dansar. 

• Dans tränar minnet och de kognitiva funktionerna. Det är inte bara kroppen som mår bra av att dansa. Flera olika studier (bland annat i The New England Journal of Medicine och i Frontiers in Aging Neuroscience) har visat att koordinationen och koreografin i dans tränar hjärnan på ett effektivt sätt, till exempel ökar hjärnans förmåga att utvecklas och omforma sig. Det här förbättrar bland annat minnet samt bromsar hjärnans åldrande och motverkar demens när man blir äldre. 

• Dans motverkar stress och depression. All form av träning är bra för vår psykiska hälsa. Vi blir inte bara mer tåliga fysiskt utan även mentalt när vi rör på oss. Regelbunden träning gör att vår kropp blir bättre på att reglera stresshormonet kortisol som är en av skurkarna bakom utbrändhet och utmattningsdepression. Att dansa hjälper också till att reglera serotonin- och dopaminnivåerna i kroppen, något som motverkar både stress och nedstämdhet. Dans är dessutom en social aktivitet där människor träffas och umgås under roliga former, något som motverkar ensamhet och tränar våra sociala förmågor. Är det dessutom en form av dans där man håller i sin partner frigör beröringen må bra-hormonet oxytocin. 

• Dans är en form av mindfulness. När man dansar flyttar man fokus från sina tankar till kroppen och rörelserna. Att hamna i det flow som dansen innebär kopplar bort oro och stress, och i likhet med yoga är dansen en form av meditation i rörelse. 

• Dansen ökar livsglädjen, självförtroendet och välmåendet. Dans är lika mycket nöje som det är träning. När vi rör på oss tillsammans till musik och låter kroppen släppa loss frigör vi vår inre förmåga. Vi känner oss hemma i vår kropp, rycks med av rytmen och musiken, glömmer vardagen och får ett starkare självförtroende som ger oss en tryggare relation till vår kropp och till andra människor. Våra positiva känslor ökar och sprids när vi dansar tillsammans. Dessutom får den här glädjen en extra boost av alla endorfiner som frigörs när vi motionerar.
  
  

Olika typer av rolig och nyttig motionsdans.

Det är alltså inte så konstigt att motionsdans ses som friskvård och omfattas av friskvårdsbidraget. Motionsdanserna är rolig och fartfylld och det finns en mängd olika dansstilar som passar olika smaker och behov. Som med alla former av träning är det bra att fråga sig vad man vill ha ut av dansen när man väljer vilken typ av dans man vill utöva. Bra frågor att ställa sig är till exempel:

• Vill jag dansa själv eller med en partner?
• Vill jag träna fitness, bli smidigare eller bara ha kul medan jag rör på mig?
• Vill jag utöva en dans med mycket utrymme för improvisation eller en med tydliga och satta rörelser?

Självklart går det att pröva sig fram för att hitta en dansform som verkligen känns rätt. Här är några exempel på de vanligaste motionsdanserna som erbjuds i dag: 

• Zumba är kanske den mest kända av motionsdanserna och erbjuds av många leverantörer runt om i landet. Zumba bygger på rörelser från latindanser som salsa, samba, mambo och merengue i kombination med fitness och är en dans som innehåller mycket variation. Kontrollerade rörelser varvas med snabba högintensiva övningar. Motståndsträning kombineras med aerobiska övningar. Zumban är en holistisk träningsform som involverar hela kroppen, inklusive leder och muskler som man vanligtvis inte använder till vardags, vilket gör att man bygger upp både styrka och kroppskontroll. De mer intensiva inslagen förbättrar uthålligheten, snabbar upp metabolismen och bränner mycket energi. Variationen av rörelser tränar också flexibiliteten, koordinationen och hållningen. En annan anledning till varför Zumba är så omtyckt är att den går att anpassa efter dina förmågor och mål. Det går också att fokusera på vissa områden av kroppen som man vill jobba mer med. 

• Jazzdans är en annan mycket populär dansstil. Jazzdansen bygger på både afrikansk dans och balett, och plockar fartfyllda rytmiska rörelser från den ena och mjuka lugna rörelser från den andra. Jazzdansen är energisk, fartfylld och full av sparkar, hopp och andra dynamiska rörelser. Man rör armar, ben och huvud i princip hela tiden när man dansar. Det finns flera olika grenar av jazzdansen, som till exempel funkigt, showigt och modernt. Vilken stil man än väljer att prova så kommer den att utveckla teknik, smidighet, kondition och koordination ordentligt. De rörelser och steg man lär sig har man nytta av i alla sorter av dans. Som nybörjare börjar man dansa i en lugnare takt, för att sedan öka tempot och lägga till svårare koreografi allt eftersom man blir bättre. 

• Bugg är pardansen som har hängt med ett tag. Det svänger verkligen när man buggar, hela kroppen får gedigen träning och det finns gott om utrymme för frigörande improvisation när man dansar i fyrafjärdedelstakt. Bugg involverar hopp, kast, glidningar, steg, bensparkar och gemensamma rörelser så det är en omfattade träning med mycket variation. Eftersom det är en pardans där man tar i och rör sig tillsammans med sin danspartner får man även beröringens positiva effekter på köpet. 

• Afrodans passar dig som vill ha enklare rörelser och komma in i ett härligt, nästan meditativt, flöde när du dansar. Afrodansen bygger på stora och dynamiska rörelser där man öppnar upp och frigör kroppen. En perfekt skaka-loss- och känn-rytmen-aktivitet för dig som är stel i överkroppen och axlarna, vill uppleva glädje, energi och kroppskännedom utan att behöva hålla reda på för mycket koreografi.
  
  
• Pole dance/pole fitness där man dansar med en stång som hjälpmedel har fullkomligen exploderat i popularitet de senaste åren. Akrobatiken kring en stång kommer ursprungligen från kinesiska cirkusar. Det är en mycket rolig och krävande aktivitet som tränar styrka (inte minst bålstyrka), flexibilitet och teknik. Förutom att man får mer ork, styrka och smidighet ger dansen också bättre hållning och mer grace i vardagsrörelserna, något som motverkar led- och muskelvärk. Många utövare säger också att pole dancing hjälper mot stress och ökar självförtroendet. 

• Street dance passar bra för dig som vill röra dig till musik och koreografi från dansklubbar, musikvideos och gatan. Man släpper loss i en intensiv dans och rör hela kroppen samtidigt som man glömmer bort att man faktiskt tränar. En konditionskrävande dans där man får känna frihet och styrka.

Dans är en rolig och effektiv friskvård för kropp och själ – så ta en svängom för en bättre hälsa! Se om du kan hitta din danskurs här.