Varför ska westernskytte, bowling och get-yoga räknas som friskvård – men inte samtal som förebygger psykisk ohälsa? Nu kräver tusentals svenskar en förändring i uppropet #terapiärfriskård
Tillsammans med psykologplattformen Meela och friskvårdsplattformen Epassi driver journalisten och författaren Frida Boisen kampanjen #terapiärfriskvård.
Kravet är tydligt: Friskvårdande samtal med legitimerad psykolog eller terapeut ska kunna bekostas via friskvårdsbidraget.
En samhällsekonomisk fråga – inte bara en individfråga
I dag klassas terapi enbart som sjukvård – trots att forskning och erfarenhet visar att tidiga, förebyggande samtal kan minska risken för långvarig stress, utbrändhet och sjukskrivningar som kostar både individer och samhälle mer än 49,3 miljarder, enligt Skandias årliga rapport “Hur är läget, Sverige”. Samtidigt definierar Skatteverket friskvård som “enkla åtgärder för att förebygga och främja hälsa och välbefinnande”.
– Vi har ett helt föråldrat tänk kring friskvård. När det handlar om fysisk hälsa då har vi rätt att få stöd och hjälp i tid, men när det kommer till mental hälsa måste vi krascha innan vi får hjälp. Det här är heller inte bara en fråga om individens välmående. Det är en samhällsekonomisk fråga. Att möjliggöra tidig terapi genom friskvårdsbidraget skulle inte öka kostnaderna – det skulle minska dem. Dags att tänka om! Gör om gör rätt! säger Frida Boisen, journalist och författare.
Initiativet #terapiärfriskvård menar att det nuvarande regelverket inte speglar den verklighet vi lever i. Tidiga insatser är genomgående billigare än sena. När människor får stöd innan utmattning minskar både mänskligt lidande och samhällskostnader.
I Meelas pågående enkätundersökning framgår tydligt att kostnaden är den största barriären för människor att i dag inte söka terapi, för att hålla sig frisk.
- 24 % av respondenterna uppger att de avstår terapi trots behov – på grund av ekonomin
- 90 % svarar att terapi via friskvårdsbidraget skulle sänka tröskeln för att ta hand om sin mentala hälsa
Användarna säger bland annat:
“Jag hade sökt hjälp oftare”
“Jag skulle ha råd att få hjälp då”
“Ekonomin är det enda hindret för mig att ta hand om min mentala hälsa”
“Då skulle jag lägga hela friskvårdsbidraget på terapeuter. Jag hade sökt stöd snabbare”
– Friskvårdsbidraget har funnits i över 35 år. Under tiden har synen på hälsa förändrats, men reglerna har inte hängt med. Kroppen räknas. Psyket gör det inte. Det är dags att uppdatera 1980-talets regelverk till 2020-talets verklighet. Det är orimligt att vi subventionerar träning för kroppen men inte samtal som kan rädda både liv, relationer och arbetsförmåga. Nu är det dags för våra politiker och ansvariga att lyssna, säger Frida Boisen.
“Jag hade inte blivit utbränd”
Amalie Angelskår, CCO på Meela, delar sin personliga erfarenhet:
– Jag tror inte att jag hade blivit sjukskriven så länge för utbrändhet om jag hade fått rätt hjälp i tid. I många år trodde jag att terapi var något man sökte när allt redan hade gått för långt – inte som något som kunde förebygga att man hamnade där. Vi pratar ofta om att ta hand om kroppen i tid, men när det gäller psyket förväntas vi klara oss själva tills det blir kris. Det är just det vi vill förändra. Terapi borde vara en självklar del av friskvården, inte något man behöver bli sjuk för att ha rätt till.
Ett arbetsgivarperspektiv
Åsa Severgårdh, VD på Epassi, ser ett tydligt skifte i hur arbetsgivare ser på hälsa:
– Vi ser att arbetsgivare i allt större utsträckning vill arbeta förebyggande med psykisk hälsa. Friskvårdsbidraget är ett kraftfullt verktyg för att stärka välmående, men regelverket behöver spegla dagens kunskap om hur mental och fysisk hälsa hänger ihop. Att inkludera terapi skulle sänka trösklarna och ge fler möjlighet att söka stöd i tid. Det är ett naturligt nästa steg i utvecklingen av friskvårdsförmånen.
Från reaktivt till förebyggande
Dagens system med friskvårdsbidrag uppmuntrar medarbetare runt om i Sverige att ta hand om sin fysiska hälsa, där man kan få upp till 5000 kronor i friskvårdsbidrag av sin arbetsgivare per år.
Idag när nära hälften av alla sjukskrivningar, består av psykisk ohälsa, enligt siffror från Försäkringskassan, betraktas terapi enbart som en reaktiv möjlighet till hjälp, inte som en förebyggande väg att värna sin hälsa och friskvård. Initiativet #terapiärfriskvård vill i stället:
- Sänka trösklarna för tidiga insatser
- Normalisera psykisk hälsa som en självklar del av friskvård
- Minska långvariga sjukskrivningar och belastning på vård och arbetsgivare
Friskvårdsbidraget är tänkt att förebygga ohälsa. Initiativet #terapiärfriskvård vill att även psykisk hälsa ska omfattas av den ambitionen. En namninsamling som redan är uppe i fler än 3 500 underskrifter kommer senare i vår att överlämnas till socialminister Jakob Forssmed. Målet är 10 000 underskrifter. Kravet i uppropet: Uppdatera Skatteverkets regler – låt förebyggande samtal räknas som friskvård.
Initiativet kommer att drivas brett under året, med målet att lyfta frågan från individnivå till politisk nivå. Rörelsen kommer att drivas genom:
- TikTok och sociala medier, där personliga berättelser och röster lyfts
- Aktiveringar i podden Berätta alltid det här med Frida och Tilda Boisen
- PR och debattartiklar för att påverka policy och opinion
- Aktiviteter ute på gatan för att möta människor där de är
- Närvaro i Almedalen för att föra dialog direkt med beslutsfattare
- Överlämning av namninsamlingen till socialministern
Mer information och namninsamling
Läs mer om initiativet
Kontakt
Frida Boisen, författare och journalist
Amalie, CCO, Meela
Åsa Severgårdh, VD Epassi
Om Epassi
Epassi grundades i Helsingfors 2007, och är marknadsledande inom betallösningar för personalförmåner i Norden, Tyskland, Nederländerna, Italien, Storbritannien och Irland. Epassis unika och skalbara lösning samlar alla förmåner i en användarvänlig tjänst.
Epassi Group betjänar över 30 000 arbetsgivare och deras mer än 17 miljoner anställda, med närmare 80 000 tjänsteleverantörer som samarbetspartners. Epassi Sweden hjälper över 1 000 arbetsgivare att erbjuda deras totalt 1 miljon medarbetare digitala lösningar för friskvård, lunch- och cykelförmån. Epassi är ett ledande fintech-företag, erkänt av Financial Times som ett av Europas snabbast växande företag under 2022, 2023 och 2024.
.jpg)
