Denna artikel är skriven av Epassi i samarbete med Meela och Frida Boisen för initiativet #terapiärfriskvård.
Psykisk ohälsa står för nära hälften av alla sjukskrivningar i Sverige, och ändå klassas terapi inte som friskvård. Det innebär att förebyggande samtal med legitimerad psykolog eller psykoterapeut i dag inte kan bekostas via friskvårdsbidraget, till skillnad från exempelvis aktiviteter som träning, massage och yoga.
Den här artikeln visar på vad data säger om sambandet mellan psykisk hälsa, arbete och tidiga insatser – och varför frågan om var gränsen går mellan friskvård och sjukvård börjar få allt större praktisk betydelse.
Psykisk ohälsa och arbete - vad säger siffrorna?
Stress, utmattning och ångest hör till de vanligaste orsakerna till långtidssjukskrivning i Sverige. Sjuknotan för psykisk ohälsa i arbetslivet uppgick år 2025 till 49,3 miljarder kronor, enligt Skandias rapport Hur är läget, Sverige 2026.
Vad hindrar människor från att söka terapi?
I Meelas enkätundersökning bland 348 personer svarar 90,5 % att terapi via friskvårdsbidraget skulle sänka tröskeln för att ta hand om sin mentala hälsa. I fritextsvar nämner 61 % kostnaden som det dominerande hindret – med bred marginal den vanligaste orsaken före exempelvis tidsbrist eller svårighet att hitta rätt terapeut.
Undersökningen identifierar flera återkommande mönster i svaren:
Ekonomin som direkt hinder – många beskriver att de vet att de behöver hjälp men inte har råd, eller att de tvingas prioritera bort terapi till förmån för andra utgifter.
Senarelagd hjälpsökning – flera respondenter beskriver att de hade sökt stöd tidigare om kostnaden inte varit ett hinder, och att de i stället väntat tills problemen förvärrats.
Studenter och ekonomiskt utsatta grupper – dessa sticker ut som särskilt påverkade av kostnadsfrågan, och nämns återkommande i fritextsvaren.
Regelverket och definitionen av friskvård
Idag definieras friskvård som "motion och annan friskvård av enklare slag och mindre värde" (11 kap. 11–12 §§ inkomstskattelagen). Friskvård inkluderar i dag ett brett spektrum av fysiska aktiviteter, men förebyggande psykologsamtal faller utanför den nuvarande tolkningen.
Folkhälsomyndigheten konstaterade redan 2023 i sin årsredovisning att det behövs ett intensifierat arbete som främjar psykisk hälsa och förebygger psykisk ohälsa, bland annat för att "begränsa kostnaderna för samhället i stort". Myndigheten lyfter även fram att hälsoekonomiska beräkningar och modelleringar visar på "stora vinster för såväl samhälle som individ med riktade insatser till de som löper störst risk för ohälsa". Förebyggande insatser vid psykisk ohälsa bör betraktas som en investering snarare än en kostnad. (Folkhälsomyndigheten, Årsredovisning 2023)
Vad visar data om arbetsgivarens roll?
Enligt GEBS 2026 är investeringar i medarbetarnas välmående direkt kopplade till motivation och engagemang. Studien visar att 48 % av svenska anställda uppger att deras arbetsmotivation är högre tack vare arbetsgivarens hälsosatsningar – och att en majoritet föredrar välmåendeinvesteringar framför löneökningar.
Relevans är den enskilt viktigaste faktorn för att anställda ska uppskatta sin friskvårdsförmån: 33 % av de som är nöjda med sin friskvård anger att förmånerna känns personligt relevanta som huvudorsak.
Det finns också ett mätbart samband mellan förmånsnöjdhet och välmående: anställda med hög förmånsnöjdhet rapporterar betydligt lägre nivåer av fysisk och mental utmattning än de med låg nöjdhet, enligt samma studie.
Vad kan arbetsgivare göra i dag?
I väntan på regelverksändringar så finns stora möjligheter att stärka stödet för psykisk hälsa på arbetsplatsen. Enligt data från GEBS 2026 och Meelas undersökning pekar flera faktorer ut sig som centrala:
Tillgängliggör terapi - Terapi och psykologsamtal kan erbjudas av arbetsgivaren som en del av förmånspaketet, men omfattas idag inte under vad som är berättigat för friskvårdsbidraget
Kommunicera tydligt om befintliga förmåner – GEBS 2026 visar att låg kännedom om tillgängliga förmåner är en av de vanligaste orsakerna till att de inte används.
Normalisera att söka hjälp – stigma nämns i Meelas undersökning som en faktor som håller tillbaka en del från att söka stöd. Arbetsplatskulturen spelar roll för hur tryggt det känns att be om hjälp.
Vill du stötta initiativet #terapiärfriskvård? Skriv under namninsamlingen här. Om du behöver terapi: se hit.
Initiativet #terapiärfriskvård
Mot denna bakgrund har psykologplattformen Meela, friskvårdsplattformen Epassi och journalisten Frida Boisen tillsammans startat uppropet #terapiärfriskvård. Initiativet kräver att förebyggande samtal med legitimerad psykolog eller terapeut ska kunna bekostas via friskvårdsbidraget, och samlar i dagsläget över 4500 underskrifter. Namninsamlingen planeras överlämnas till socialminister Jakob Forssmed den 11 juni.
Kontakt
Niloofar Niknam, Head of Marketing Epassi
Malin Holm, Product & Partnerships Marketing Specialist Epassi
Åsa Severgårdh, VD Epassi
Om Epassi
Epassi grundades i Helsingfors 2007, och är marknadsledande inom betallösningar för personalförmåner i Norden, Tyskland, Nederländerna, Italien, Storbritannien och Irland. Epassis unika och skalbara lösning samlar alla förmåner i en användarvänlig tjänst.
Epassi Group betjänar över 30 000 arbetsgivare och deras mer än 17 miljoner anställda, med närmare 80 000 tjänsteleverantörer som samarbetspartners. Epassi Sweden hjälper över 1 000 arbetsgivare att erbjuda deras totalt 1 miljon medarbetare digitala lösningar för friskvård, lunch- och cykelförmån. Epassi är ett ledande fintech-företag, erkänt av Financial Times som ett av Europas snabbast växande företag under 2022, 2023 och 2024.
