Minska sjukskrivningarna – strategier för ett friskare företag.

Det är aldrig kul när någon anställd blir sjuk. Självklart är det en jobbig upplevelse för den som mår dåligt och till råga på det så är det kostsamt för alla inblandade. Den som är sjukskriven förlorar i inkomst, arbetsgivaren får betala sjuklön samtidigt som produktiviteten drabbas när kompetenta medarbetare måste vara borta från jobbet, och det är dessutom en stor kostnad för samhället. Bara under 2019 ökade samhällskostnaderna för sjukskrivningarna med 7 miljarder och beräknas att landa på totalt 51 miljarder kronor för det kommande året. Vi har alla oerhört mycket att vinna på om det går att vända ohälsan och minska sjuktalen.

Faktum är att det går att göra mycket som arbetsgivare för att hålla personalen frisk och minska sjukskrivningarna. Allt fler företag inser att hälsan är en viktig strategisk fråga. Inte bara för att minska på sjukkostnaderna, utan för att friskvård och god hälsa skapar engagemang och god stämning samt kan ses som en viktig konkurrensfördel. Vi ska kika på hur det egentligen ser ut med sjukskrivningarna. Vad kostar det egentligen när en anställd blir sjuk? Och hur kan vi minska sjukskrivningarna?

Vad kostar en sjukskrivning arbetsgivaren?

Att sjukfrånvaron blir dyr för både den som är sjuk och för samhället vet vi ju redan, men hur mycket kostar sjukskrivningarna arbetsgivaren egentligen? Det beror självklart på hur höga sjuktal arbetsplatsen har och vad den sjuke har i lön. Om vi räknar med en snittlön på 30 000 kronor i månaden (den ungefärliga medianlönen i Sverige) och ett sjuktal på 10 dagar kostar de tio sjukdagarna arbetsgivaren nästan 20 000 kronor (det är arbetsgivaren som betalar sjuklönen dag 2-14). På en arbetsplats med 50 anställda landar då den årliga kostnaden för sjukfrånvaron på närmare en miljon kronor. (Vill du själv räkna på hur mycket sjukfrånvaron kostar din organisation har Försäkringskassan ett användbart kalkylverktyg på sin hemsida).

Det här är bara kostnaderna för sjuklönen. När någon blir sjuk följer det med många andra extrakostnader, till exempel för övertid, produktionsbortfall, ökad administration, vikarier m.m. Rör det sig dessutom om en längre sjukskrivning kan det röra sig om många andra dolda kostnader. Forskare vid Linköpings universitet har undersökt extrakostnaderna vid långtidssjukskrivningar och fann att de som är på väg in i en lång sjukfrånvaro ofta har en lång tids sjuknärvaro innan de blir sjukskrivna då de presterar under sin förmåga på jobbet. Snittet för den sjuknärvaron låg på sju veckor då den anställde bara orkar ge hälften av sin normala nivå. Det tar dessutom ungefär lika lång tid att komma upp i sin normala förmåga igen efter en längre sjukskrivning. Undersökningen kom fram till att utöver sjuklönen kostar den sjukskrivne i snitt cirka 100 000 kronor i minskad produktivitet och ökat merarbete innan, under och efter sin sjukfrånvaro.

Minska sjukskrivningarna med förebyggande arbete – strategier för bättre hälsa.

Det bästa sättet att förbättra personalens hälsa och att minska sjukfrånvaron är att vara proaktiv och satsa på förebyggande åtgärder istället för att gå in med åtgärder först när någon blir sjukskriven. Att jobba aktivt med hälsa och friskvård är en sund investering som ökar produktiviteten, trivseln och engagemanget. Här är några beprövade metoder för att hålla personalen frisk:

• Jobba med systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM). Det är inte bara lag på att man som arbetsgivare ska ha rutiner för hur man kontinuerligt granskar och förbättrar arbetsmiljön, det är dessutom en smart strategi för förbättrad hälsa och trivsel. När man systematisk mäter, åtgärdar, följer upp, utbildar och kontrollerar skapar man en effektiv handlingsplan för en sundare och säkrare arbetsplats. SAM involverar dessutom alla i organisationen, vilket gör att det blir lättare att upptäcka alla risker. Det systematiska arbetsmiljöarbetet tar även upp mer än bara de klassiska arbetsmiljöproblemen som buller och tunga lyft; det granskar även dolda faror som stress, konflikter och bristande ledarskap. Att jobba seriöst med SAM leder inte bara till minskad sjukfrånvaro, det ger även nöjdare och friskare medarbetare som kan öka lönsamheten.
  
  
• Håll ett öga på tidiga signaler. I dag blir det allt vanligare att orsakerna till sjukskrivningarna är sådant som börjar smått men som gradvis ökar med tiden, till exempel förslitningsskador och psykisk ohälsa. Känner man till de tidiga signalerna på den här typen av ohälsa kan man tidigt fånga upp den som mår dåligt och ge rätt stöd innan det slutar i sjukskrivning. Några tydliga signaler på att någon på jobbet mår dåligt är bland annat minskad ork och lägre engagemang, tillbakadragenhet och försämrat humör, tvivel på sig själv, ökad frånvaro och problem med att passa tider. En annan tydlig indikator är återkommande kortare sjukfrånvaro. Någon som har tre sjukfrånvarotillfällen eller fler under ett år ligger i riskzonen för en långtidssjukskrivning.
  
  
• Motverka stress och psykisk ohälsa. Den psykiska ohälsan har blivit ett av våra största hälsoproblem. Sjukdomar som utmattningssyndrom (utbrändhet), ångest och depression har blivit några av de vanligaste orsakerna till dagens sjukfrånvaro. Bara sjukskrivningarna på grund av utmattning har ökat med 359 % mellan 2010 och 2017, och i dagsläget står den psykiska ohälsan för cirka 40 % av all vår sjukfrånvaro. Problemet med den här typen av ohälsa är att den ofta har komplexa orsaker samt att den är svår att upptäcka innan sjukskrivningen är ett faktum. Stress på arbetsplatsen är en vanlig bakomliggande orsak och det löser man bäst genom att ledning, personal och hälsoexperter hjälps åt att identifiera och åtgärda problemen. Andra sätt att förebygga stress och psykisk ohälsa är återkommande medarbetarsamtal, lyhört ledarskap, utbildning i stressens orsaker och symptom samt att erbjuda de anställda möjlighet till stresshantering och avslappning. Det har även visat sig att fysisk aktivitet hjälper till att motverka stress, så att uppmuntra och stötta personalen till mer motion och träning är en annan bra och stressförebyggande åtgärd.
  
  
• Använd beprövade strategier för friska arbetsplatser. En del företag är friskare än andra och det svenska forskningsprojektet Hälsa och framtid tog reda på hur strategier för god hälsa på jobbet såg ut hos framgångsrika företag för att kunna inspirera andra. I den undersökningen identifierade man fyra återkommande faktorer för en frisk verksamhet: att man tar hälsa och friskvård på allvar och jobbar systematisk med hälsofrågorna, ett empatiskt och stimulerande ledarskap, delaktighet och möjlighet att påverka samt att man har en öppen och bra kommunikation där alla kan få del av och bidra med information.
  
  
• Erbjud friskvård. Ett välbeprövat och effektivt sätt att förbättra hälsan är fysisk aktivitet. När man tränar och motionerar stärker man kroppen och immunförsvaret, förebygger många olika slags sjukdomar (som till exempel hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, diabetes m.m.), får mer ork och bättre kognitiva förmågor samt blir mer stresstålig. Den fysiska aktiviteten påverkar även de anställdas prestationsförmåga. Forskning vid Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm har visat att medarbetare med dålig kondition bara orkar ge cirka 25 % av sin fulla kapacitet, medan de som tränar och håller sig i form kan öka sin kapacitet med 20-50 %. Att erbjuda friskvårdsbidrag på jobbet är ett bra sätt att stimulera personalen till ökad fysisk aktivitet och visa att man som arbetsgivare prioriterar medarbetarnas fysiska hälsa.
  
  
• Erbjud lunchförmån. Genom att skapa utrymme att umgås på ett informellt sätt ges möjlighet för de anställda att bygga relationer sinsemellan. I samband med att vi äter frisläpps må-bra-hormonet oxytocin, som bidrar till att vi blir avslappnade och känner oss trygga. Genom frisläppande av oxytocin skapas en känsla av trygghet, tillit, och gemenskap med de vi äter med. Att äta tillsammans har i studier även visat sig bidra till att vi presterar bättre tillsammans.

Att satsa på hälsa och friskvård är alltid en lönsam investering. Medarbetare håller sig friska och starka och hjälper till att bygga en stabil, produktiv och välmående organisation. Och inte minst så leder hälsosatsningarna till en frisk och attraktiv arbetsplats där medarbetarna trivs och stannar, och där nya förmågor att känner sig lockade att börja jobba. En god hälsa är alltid en förutsättning för framgång.

_{Sjukstatistiken i texten är hämtad från Försäkringskassan och SCB.}