Skriven av Admin
Hur ofta tränar du din rörlighet? Rörlighetsträning har alla nytta av, både elitidrottaren och stillasittaren. Genom att förbättra din aktiva rörlighet kan du träna bättre, motverka stelhet och skador samt få bättre hållning.
Aktiv rörlighet och passiv rörlighet.
Rörlighet kan delas upp i två kategorier, aktiv rörlighet och passiv rörlighet. Den aktiva rörligheten är hur rörlig du är med egen muskelkraft. Den passiva rörligheten är hur rörlig du är med hjälp av tryck utifrån, exempelvis om du med hjälp av handen drar upp din fot bakom rumpan för att stretcha framsida lår. I den passiva rörligheten har vi oftast ett större rörelseomfång än i den aktiva. För att bli rörligare behövs övning i både den passiva och den aktiva rörligheten.
Därför ska du rörlighetsträna.
Utövar du någon idrott eller annan fysisk aktivitet ger god rörlighet mängder med fördelar i din träning. Du blir stabil och kan kontrollera dina rörelser bättre och minskar på så vis skaderisken. Rörlighetsträning är också viktigt för den vanliga motionären och de som inte tränar alls. Många har arbeten där de för det mesta sitter eller står still. Det statiska arbetet gör kroppen stel och instabil och ofta lider nacke och rygg av detta. Rörlighetsträning gör det möjligt att använda kroppen på ett bra och effektivt sätt, även i vardagslivet. Genom att följa upp det statiska arbetet med rörlighetsträning kan du förbättra din hållning och minska smärtor i kroppen.
Börja med rörlighetsträning.
Först och främst är det viktigt att tänka på att rörlighetsträning är individuell. Har du någon skada eller andra speciella behov bör du i första hand be om råd från en sjukgymnast för att få individuellt anpassade övningar.
Första steget mot ökad rörlighet är att testa sig själv. Exempel på två av många klassiska övningar som kan fungera som måttstock på din rörlighet i vissa delar av kroppen är:
- Sätt dig på huk. Kan du sitta ner med hela fötterna i marken utan att hålla i dig eller ramlar du bakåt?
- Stå upp och luta dig framåt med raka ben. Hur långt når du med händerna när du sträcker dig mot marken?
När du känt efter och testat dig själv har du ett utgångsläge som du kan jämföra med när du har kommit en bit med din rörlighetsträning, du kommer snart märka skillnad! Jobba med korta, enkla pass ofta, över en längre tid. Träna försiktigt och långsamt, det ska kännas att du sträcker men inte vara smärtsamt.
Om du vill få hjälp med din rörlighetsträning kan du enkelt hitta en friskvårdsleverantör under hitta friskvård. Lycka till!
